Blog #2 – vi väljer datainsamlingsmetod

Som metod för vår datainsamling har vi valt semistrukturerade intervjuer. Denna metod innebär att utgå ifrån ett antal förutbestämda frågor, med möjlighet att i efterhand kunna gå tillbaka för att ställa följdfrågor eller utforska ett område på djupet. Metoden kan beskrivas som en kombination av strukturerad och ostrukturerad intervjumetod, vilken tillåter både öppna och slutna intervjufrågor. Semistrukturerade intervjuer innebär dock ett antal förbehåll. Intervjuaren får till exempel aldrig göra egna antaganden, vilka riskerar att färga empirin och därmed leda i ett resultat som inte överensstämmer med intervjupersonens faktiska värderingar. Likaså behöver intervjuaren förhålla sig neutral under hela sessionen, då även kroppsspråk kan influera intervjupersonens ställningstaganden (Preece, Rogers & Sharp, 2019).

Vårt val av semistrukturerade intervjuer motiveras med dels dess flexibilitet, dels bedömningen att denna metod tillåter att lära känna intervjupersonen på djupet, och underlätta för utformningen av en streamingtjänst i linje med dennes önskemål.

Datainsamlingsmetoder som valts bort

I detta avsnitt reflekterar vi över möjligheter och begränsningar med de datainsamlingsmetoder som inte är aktuella för kommande arbete.

Enkätundersökningar påminner förvisso om strukturerad intervju, och kan dessutom generera en mycket bredare målgrupp och således rikare empiri. Enkätundersökningar kan också inkludera användare oberoende av bostadsort. Samtidigt skriver Preece, Rogers & Sharp (2019) att enkäter kan vara tidskrävande att besvara, även i de fall de kombineras med andra datainsamlingsmetoder. De kräver också viss förförståelsen från intervjuarens sida, för att säkerställa att frågor och påståenden formulerats korrekt för effektiv datainsamling. I vårt arbete hade enkätundersökning hade möjligtvis kunnat användas för en bredare publik, eller om uppgiftens tidsomfång varit större.

Observationsstudier innebär att en studiegrupp observeras under någon form av aktivitet, exempelvis vid ett test av en ny applikation eller tjänst, och beskrivs av Preece, Rogers & Sharp (2019) som särskilt effektivt under tidiga faser inom produktutveckling. Observation kan genomföras i såväl kontrollerade som icke kontrollerade miljöer, beroende på studiens syfte. Även i denna datainsamlingsmetod ställs krav på förkunskaper från forskaren, för att denne ska kunna avgöra hur länge observationen ska pågå. Metoden kan också upplevas intensiv och till och med uttröttande, och ställer likt semistrukturerade intervjuer krav på att forskarens egna ställningstaganden inte påverkar resultatet.

Observationsstudier hade kunnat komma till användning för att utvärdera streamingtjänstens tillgänglighet, eller för test av dess funktioner. För datainsamling kan metoden snarare anses begränsande, eftersom empirin vi vill samla in ska användas i ett förväga syfte.

Referenser:
Preece, J., Rogers, Y., & Sharp, H. (2019). Interaction design : beyond human-computer interaction (Fifth edition.). Wiley.

Frågor semistrukturerad intervju:
1. Personlig information som tex. namn, ålder, utbildning…
2. Användning av IT-utrustning, typ av enhet osv.
3. Streamingtjänst/er som används idag
4. Varför används dessa streamingstjänster?
5. Hur används dessa tjänster och när?
6. Är det flera som delar på kontot?
7. Vad gillar ni bäst med denna/dessa streamingtjänster
8. Vad saknar du idag gällande streamingtjänster?

Tags:

Response to “Blog #2 – vi väljer datainsamlingsmetod”

  1. Malin Nilsson

    Bra och reflekterande text kring val av datainsamlingsmetod.
    Nyfiken på hur resultatet från insamlingen påverkar era personas.

    Liked by 1 person

Leave a comment

Design a site like this with WordPress.com
Get started